Det faktum att hela tio procent av eleverna byter program beror, enligt Skolverkets generaldirektör Anna Ekström, på att många val görs med otillräckligt underlag, Elva procent av de elever som var nybörjare på ett nationellt program i gymnasieskolan hösten 2006 hade bytt program två år senare.
De elever som byter tog betydligt längre tid på sig att slutföra gymnasieskolan än elever som stannat på det program de började på. Av ”bytarna” fick 29 procent slutbetyg efter tre år i gymnasieskolan, jämfört med 85 procent av ”stannarna”. Bland elever som bytt både program och skola var det ännu färre som klarade att slutföra gymnasieskolan på tre år, bara 17 procent.
Anna Ekström menar att skolorna måste bli bättre på studie- och yrkesorientering. Gymnasieskolan behöver också bli bättre på att ge elever stöd i undervisningen. Byten som innebär att elever startar om och går mer än tre år i gymnasieskolan ger ökade kostnader för hemkommunerna. Gymnasieelevers byten kan också leda till svårigheter för kommuner att planera och dimensionera sin verksamhet. De elever som bytt program hade som grupp sämre betyg från grundskolan och deras föräldrar hade lägre utbildningsnivå jämfört med elever som gått kvar på samma program.